Min första skoldag på gymnasiet var ett virrvarr av känslor. Jag var spänd, förväntansfull, stolt, men också nervös och orolig för att det inte skulle bli som jag hade tänkt mig på så många plan. Rektorn skulle välkomna oss, och hans ord sitter fortfarande etsade i mitt huvud: ”Till er killar vill jag säga att…

Sitter på en klippa och ser ut över ett stormande hav. Solen bländar mig och vinden tar tag i mitt hår. Att komma till punkten i sig själv där en kan ta emot ordet “självkänsla”, är olika för alla. För vissa kanske det kan tas emot mer eller mindre direkt, men för många är det…

Jag får ofta kommentarer om hur min kropp ser ut, frågor om hur jag äter, om jag tränar osv just för att min kropp anses vara den ”perfekta”. Det gör mig illamående, för ärligt talat bryr jag mig inte längre. Jag skiter fullständigt i om jag äter tio kakor och en chipspåse eller tre äpplen,…

Midsommar närmar sig, och trots att jag redan har den dagen inplanerad finns en liten, olustig känsla där i magen. Den väcks vid bara ordet ”midsommar”, precis som den gör när valborg och nyårsafton kommer på tal. De där högtiderna som jag som liten alltid spenderade uteslutande med min familj, men som i takt med…

Jag tycker det är jobbigt nu när sommaren börjar, av många olika anledningar, men det känns som att det vid den här tiden inte riktigt går att missa hur fantastiskt alla andra har det. Allt som syns, både i mobilen och när jag går på stan, är människor som njuter på uteserveringar, har picknicks, tar…

Jag ligger i sängen och känner hur klumpen i magen växer sig större och större. Jag försöker att sova men det går inte. Tankarna snurrar. Jag funderar på alla prov som jag måste briljera på under veckan som kommer och ju mer jag tänker på det desto mer stressad blir jag. På något sätt känns…

Ibland stannar jag. Andas. Inget mer, bara andas. Oftast sker det när jag strax innan har tittat på människor som är runtomkring och undrat varför de skrattar, ler, pratar, traskar omkring eller bara framstår må bra. Jag förstod inte. Jag förstod inte hur de kan må så bra. Jag förstod inte hur jag kunde befinna…

I högstadiet kom min fransklärare fram till mig på en lektion. Jag minns inte vad hon hette, hon var rätt ny och vi hade henne bara en kort stund. Dessutom gillade jag aldrig franskan på den tiden. I alla fall så gick hon fram till mig, lutade sig fram med händerna mot bordsskivan och sa…

I så många år trodde jag att när jag kom till en viss ålder skulle jag vara färdig. Eller när jag tog studenten. Eller när jag mådde bra. Hela tiden strävade jag efter att bli “färdig”. Färdig för mig då innebar nog att jag tänkte att jag skulle må bra alltid, att jag alltid skulle…