Hej, Ellen heter jag. En sjuttonårig tjej som brinner för hälsa och träning, och som drömmer om att göra skillnad. Spelat i damjuniorlandslaget i Undervattensrugby under tre säsonger. Vad bär/har du burit på? Känslan av en tid då allt kändes så tomt. Det kändes som ett sug i magen att vakna på morgonen, och på…
Många av våra högtider har en gemensam mittpunkt: vi äter tillsammans. Varje familj/person har kanske olika traditioner, olika sätt att fira eller inte fira, men ganska ofta så finns det en och annan middag med, godis, efterrätt och många timmar runt middagsbordet. Det kan vara jättetrevligt, men det kan också vara jobbigt. Kommentarer om kropp,…
Jag har burit på ett stort självhat och misstro till att jag skulle kunna prestera något överhuvudtaget. Självhatet ledde till en slags paralyserande ångest där jag lätt kunde bli frånvarande och gå in i mig själv. Jag kommer ihåg att ångesten i sig var som en isolerande kupa, vilket gjorde det svårt för mig att höra…
Hösten 2015 sjönk skeppet sakta men säkert. Jag studerade vi en folkhögskola och det fanns många orsaker som fick mig att må dåligt såsom bristande ekonomi, en dålig relation samt att jag nästan aldrig fick tillfälle att vara själv eftersom jag delade boende vid skolans internat. På senare år har jag lärt mig att jag behöver…
”I skammens näste känner jag mig dålig, hemsk, värdelös, ful. När jag känner ett isande självförakt, så tappar jag hoppet och tron på allt. Då finns det ingenting kvar. Är då i ett vakuum tillstånd i ett ingenmansland.” ”Om jag bara ansträngde mig och skärpte till mig, så skulle jag också kunna glimma ikapp med…
Min första period av ångest var i femte klass, när jag var elva år gammal. Jag förstod inte då att det var ångest jag hade. Efter ett tag, uppskattningsvis några månader, släppte det och jag mådde bra igen. Jag ryckte på axlarna och gick vidare. Nästa gång ångesten fick kontroll över mitt liv var i…
Det var som att någon långsamt sänkte belysningen i rummet och när jag ville höja den så gick det inte. En konsekvens av att jag slarvade med att ta hand om mig och det fick jag betala dyrt för. Det dröjde innan jag förstod hur allvarligt det var. Jag låg inne i en och en halv…
”Det var fel! Det var inte rättvist! Du har rätt till att känna sorg över att du blev utsatt! Du har rätt till att känna dig ledsen, arg och besviken över att ingen fanns där för dig eller satte stopp för det! Det är inte ditt fel!” Att få höra de orden, jag tror att…
De skickar hem mig efter varje samtal, för timmen är slut. Blir återigen hänvisad till mig själv. Ibland har någon i psykiatrin hjälpt mig. Dessvärre sällan långsiktigt. Ibland har någon i psykiatrin lyssnat på mig. Dessvärre är det undantag. Det, att inte lyssna genuint, tror jag är en av anledningarna till att hjälpen inte blir…
Jag har alltid känt mig annorlunda jämfört med mina jämnåriga vänner, och även fast det är mindre påtagligt i mitt liv nu så har det krävt mycket av mig. Det har krävt både mod, styrka och energi att våga stå för att jag är den jag är. Att jag duger som jag är. Jag är…
Besöks- och postadress:
Föreningen Tilia, c/o United Spaces
Götgatan 22 A, 118 46 Stockholm
Org. nr: 802467-5772
Växel: 0790790074
hej@tilia.org
